Efter det dåliga kvalet var det bara att gilla läget och göra det bästa från min startposition, som var 22:andra rutan. Tänkte ta det lugnt i starten och hålla mig ifrån en ev. startsmäll. Nu blev det aldrig någon startsmäll utan nästan alla kom igenom första kurvan. Jag gjorde en riktigt bra start och kunde smita iväg på utsidan av fältet och avancera ordentligt, var uppe på sextonde plats redan efter ett par kurvor.
Jag fortsatte att avancera och var uppe på en 13:e plats efter ett par varv och hade nu en förhoppning om att jag skulle köra några riktigt snabba varv så jag kunde få en bra tid som gav en bra startposition till race två.
Men då började Anders Brofalk närma sig och då fick jag koncentrera mig på att inte släppa honom förbi och det gjorde att varvtiderna sjönk, dessutom åkte jag på gamla däck så fästet blev allt sämre.
Jag lyckades hålla Brofalk bakom mig i fyra-fem varv, men på sista varvet gled jag ut i en kurva och han kunde smita förbi upp på 13:e platsen, jag i mål som 14:e, men jag var nöjd med det eftersom jag startade på en 22:a plats. Sedan visade det sig att Brofalk gjort en omkörning under gulflagg tidigare i loppet och fick då ett tidstillägg så det blev en 13:e plats för mig i resultatlistan.
Placeringsmässigt var jag ändå nöjd, men den tid jag fick var riktigt dålig, bara 18 tid! Jag hade hoppats på mycket bättre men mina däck var allt för dåliga för att det skulle gå riktigt snabbt.
Men det vara bara till att bita i det sura äpplet och komma igen i race två!
Race två blev ett av camaro cups värsta och stökigaste race som körts på mycket länge. Endast 16 bilar kom i mål av de 32 som startade!
När starten gick gjorde jag återigen en riktigt kanonstart, var uppe på 11 plats nästan direkt, låg sedan och kämpade, och jag var faktiskt ett tag uppe på en åttondeplats, innan det började stöka tills sig utefter banan. Det blev påkörningar och avåkningar överallt men jag lyckades undvika smällarna i ett par varv, och kände att det skulle kunna bli ett bra race.
Jag låg alldeles bakom Ole-Martin Lindum och kände att jag var snabbare än honom och
ville förbi, men då hände det som skulle avbryta mitt race alldeles för tidigt.
Två eller om det var tre bilar körde i hop framför Ole-Martin och han körde in i dom och jag hann inte väja undan helt utan jag tuschade i hans bakände och det tog så olyckligt att en plåt i motorutrymmet åkte in i kylarlocket och förstörde det så allt vatten sprutade ut. Därmed var också mitt race över för denna gång.
Tävlingsledningen fick ett tufft jobb med att reda ut alla incidenter och det blev flera omkastningar i resultatlistan efter målgång. Bland annat segrande Ted Björk blev av med sin seger efter han tryckt av den då ledande Fredrik Ros. Ted slutade på en 14:e plats.
Men nu ska vi ladda om för att åka till Danmark och Jyllandsringen om två veckor.
Ha det bra så länge!
Fredde
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar