Snabb men ändå sist i Vännäs!

Det var riktigt kallt innan start,när vi åkte på morgonen var det -35 här i Lit, då vi kom fram till Vännäs hade temperaturen stigit till -28 grader.
Att köra när det är så kallt har sina risker, det gäller att ha varma kläder med sig om det skulle bli stopp av någon anledning. Och jag beundrar verkligen funktionärerna för deras insats i kylan.
Men så till tävlingen, det var sex sträckor som skulle köras, varav en sträcka kördes på motorstadion, en kort sträcka på rallycrossbanan, som även var den sista sträckan.Där var det riktigt halt och jag hade verkligen svårt att få fäste, kanade mest runt mellan vallarna. Men jag var bara en sekund efter min teamkompis Johan Emilson. På sträcka två funkade allt perfekt, vi fick till noterna bra och det var en kul sträcka, Jag och Johan åkte på samma tid så nu var han i ledning med en sekund när dagens längsta sträcka skulle köras, den var på dryga 14 km.
Vi fick till ett bra flyt och notläsningen fungerade, så Camilla och jag var riktigt nöjd när vi passerade mållinjen. Nu var det bara att vänta och se hur snabbt Johan hade kört, men det visade sig att hans växellåda hade gått sönder och han tappade rejält med tid till mig, hela 29 sekunder, och han bestämde sig för att bryta tävlingen där.
Nu var det service och jag hade en ledning i klassen på 32 sekunder.
När det var dags för sträcka fyra var jag rejält laddad och vi fick upp ett högt tempo och allt fungerade perfekt, så bra att vi vann sträckan klart, men vi var också näst snabbaste Volvo Original bil!
Sträcka fem, som var ca en mil lång började riktigt bra, tempot var högt och vi hade bra flyt, men i en ganska snabb höger, efter ca tre kilometer, kom vi in lite för snabbt i kurvan och kom ur spår och hamnade ute i snömodden, vi gled upp i snövallen och där satt vi fast! Fy fan var förbannad man blir!
Men vi tog fram våra snöskyfflar och började skotta, och jag kan säga er att dom har mycket snö här i Vännäs! Det tog förstås en lång tid, men som tur var så kom det några och hjälpte oss att komma loss, men vi hade tappat dryga 15 minuter på avåkningen.
Men att bryta tävlingen hade vi inte tänkt oss, och vi hann till sista sträckan med bara 20 sekunder tillgodo, vi körde igenom den och var även där snabbast i klassen.
Nu slutade vi ändå på en fjärdeplats i klassen eftersom det var en del som bröt.
Men det vi tar med oss från denna helg är att vi visar att vi kan vara snabba och att avståndet till A-förarna blir allt mindre.
Nu laddar vi för Stjänsvängen i Sundsvall 18 feb.
Ha det gött så länge!
/Freddie